Galoppen gick åtminstone väldigt bra. Mjuk, rytmisk och precis lagom mycket fart. Det går så mycket bättre nu när jag verkligen tänker på att ge en lugn, korrekt galoppfattning. Sedan hjälper det så klart också att P är ganska behaglig i sina rörelser och att det går att sitta ner i traven utan alltför mycket skumpande.
Men händerna och armarna – jisses! Ska det verkligen vara så svårt att komma ihåg att vrida om händerna och att hålla armarna intill sidorna?
Vågar knappt berätta för dottern att jag red P. Hon kommer att bli så avundsjuk. Han är hennes klara favorit bland de stora hästarna och tillika hennes söndagssköthäst.
Det känns i kroppen att gruppen jag red i idag ligger en nivå över min ordinarie grupp. Tempot är betydligt högre. Att det är andra lektionen på två dagar bidrar så klart också. *s* Men lite stolt är jag ändå att få rida i en tvåa efter mindre än två terminer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar